jag och min syrra körde ner bilen till hästhagen, båda satt tysta när vi åkte den korta sträckan. vi skulle bara lämna vatten till hästarna. när vi kom fram ringer telefonen. min syster svarar jag hör mammas röst, utan att ens orka lyssna eller kolla vet jag, min mormor har dött. tårarna börjar rinna nerför våra kinder, vi kramar om varandra länge. till slut sätter vi oss upp, vi inser att det är dags att vandra vidare...